Som en del av ett regeringsuppdrag har Medlingsinstitutet undersökt vilka relativlöneförändringar som har ägt rum för olika yrken mellan 2014 och 2024. Analysen visar att tjänstemannayrken har haft större löneökningar än arbetaryrken. Av de 20 yrken med minst 10 000 anställda som haft störst höjning av grundlönen är 19 tjänstemannayrken.
De 20 yrkena med högst ökning av genomsnittlig grundlön 2014–2024. Yrken med minst 10 000 anställda.
I genomsnitt ökade grundlönen med 32,4 procent mellan 2014 och 2024. Det ger en årlig löneökningstakt på drygt 2,8 procent i genomsnitt under perioden.
Drygt hälften av de 20 yrken som haft störst ökning av den genomsnittliga grundlönen under perioden är kvinnodominerade tjänstemannayrken. Merparten av de kvinnodominerade arbetaryrkena har istället tappat lönemässigt gentemot referensyrket.
Under den studerade perioden har särskilda lönesatsningar gjorts på några yrken. Det gäller till exempel satsningar på lärarlöner i form av förstelärarreformen och lärarlönelyftet. Flera läraryrken finns också med bland de 20 yrken som fått högst ökning av grundlönen mellan 2014 och 2024. Lönesatsningar har även gjorts på andra yrken, exempelvis poliser. Dessa lönesatsningar tycks alltså ha bidragit till att de som omfattats förbättrat sin relativlön gentemot andra yrken.
Kvinnodominerade yrken hör till vinnarna bland akademiker
Bland yrken med krav på fördjupad högskolekompetens var övriga ekonomer den grupp som fick den största höjningen av den genomsnittliga grundlönen mellan 2014 och 2024. Under den perioden ökade yrkets medellön med 43 procent, vilket är 14 procentenheter mer än referensyrket. Därefter följer flera kvinnodominerade yrken som i stor utsträckning arbetar inom kommuner och regioner. För dessa yrken ökade den genomsnittliga grundlönen med 6-11 procentenheter mer än för referensyrket.
Övriga universitets–och högskolelärare är det yrke med krav på fördjupad högskolekompetens som hade den lägsta löneutvecklingen mellan 2014 och 2024. Där ökade den genomsnittliga grundlönen med 16 procent under den aktuella perioden, vilket är 13 procentenheter lägre än referensyrkets löneökning.
Skillnad i löneutveckling 2014–2024 mellan yrken med krav på fördjupad högskolekompetens med minst 10 000 anställda och referensyrket
Om analysen:
Vid beräkningen av relativlöneförändringarna ligger fokus på de yrken som hade minst 10 000 anställda 2024. Totalt handlar det om 117 yrken med sammanlagt 3,5 miljoner anställda, vilket motsvarade ungefär 75 procent av de anställda. Redovisningen visar hur den genomsnittliga grundlönen (där inte fasta och rörliga tillägg räknas in) för olika yrken utvecklats i förhållande till referensyrket medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl., under perioden 2014–2024. Yrket har valts ut eftersom det hade den mittersta löneökningen mellan 2014 och 2024. Yrkesområdena är den grövsta nivån av den svenska yrkesindelningen (SSYK).
Relaterade dokument
Relaterade länkar
Nyhetsbrev:
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.