I den här artikeln förklarar vi hur indexet tas fram och hur det kan tolkas.

Lönen varierar över året

Det månatliga indexet över genomsnittslönen i hela ekonomin följer ett tydligt mönster över året. Till exempel höjs många löner under april och maj, vilket gör att genomsnittslönen stiger kraftigt under dessa månader jämfört med i mars. Under sommaren, i juli och augusti, sjunker i stället genomsnittslönen. Det beror främst på att många sommarvikarier och säsongsarbetare har lägre löner än ordinarie personal.

Denna säsongsmässiga variation syns tydligt i diagram 1, där lönenivåerna ökar kraftigt på våren och faller tillbaka under sommaren.

Diagram 1. Genomsnittslön i hela ekonomin, index (2017=100)

Genomsnittslön i hela ekonomin, index (2017=100)
Källa: Medlingsinstitutet och SCB

Även om mönstret återkommer år efter år, kan det bli svårt att hitta den underliggande trenden. På kort sikt kan det vara svårt att avgöra om lönerna faktiskt ökar, minskar eller står still – särskilt om man jämför månader med olika säsongspåverkan.

För att få en mer rättvisande bild av utvecklingen justeras därför indexet för säsongsvariationer. Det säsongrensade indexet gör det enklare att se om löneutvecklingen accelererar eller bromsar in, och att jämföra månader på ett mer rättvisande sätt.

Diagram 2A visar det ursprungliga, ojusterade indexet under de senaste åren – en period med ovanligt ojämn löneutveckling. Här är det svårt att se förändringar i trenden, som till exempel våren 2020 då den vanliga löneökningen uteblev eftersom avtalsförhandlingarna sköts upp till följd av pandemin.

Diagram 2B visar den säsongrensade serien, där de återkommande mönstren tagits bort. Här framgår det tydligt att löneutvecklingen saktar in under 2020. Det syns också att lönerna börjar öka snabbare igen våren 2023 när nya avtal med högre löneökningar träder i kraft – en förändring som annars döljs av säsongsvariationerna.

Diagram 2. Genomsnittslön i hela ekonomin efter typ av data, index (2017=100)

Genomsnittslön i hela ekonomin efter typ av data, index (2017=100)
Källa: Medlingsinstitutet

Utöver löneindex för nominell lön publicerar vi varje månad också ett index över reallönens nivå – alltså lönernas köpkraft efter att hänsyn tagits till inflationen.

I diagram 3 jämförs utvecklingen för nominell lön (i kronor) och reallön (justerad för prisökningar) under de senaste åren. Av diagrammet framgår att lönerna steg snabbare än priserna fram till slutet av 2021 (reallönen steg). Därefter slog den höga inflationen igenom och gröpte ur löneökningarna – reallönen sjönk trots att lönerna i kronor fortsatte att öka.

Sedan årsskiftet 2023 har reallönerna börjat stiga igen, men i februari 2025 låg de fortfarande drygt 1 procent under nivån från 2017. Samtidigt hade den nominella lönen ökat med omkring 25 procent jämfört med 2017.

Diagram 3. Nominell lön och reallön (KPIF), säsongrensat, index (2017=100)

Nominell lön och reallön (KPIF), säsongrensat, index (2017=100)
Källa: Medlingsinstitutet och SCB

I Medlingsinstitutets statistikdatabas (se länk nedan) går det att ta fram diagram, eller ladda ner siffror över löneutvecklingen mätt enligt såväl index som årsförändringar.

Relaterade dokument

Relaterade länkar

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.