Ett vedertaget mått för att mäta lönespridning är att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90/P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst.
Lönespridningen 2024
Källa: Medlingsinstitutet
År 2024 var lönen för de högst avlönade 2,22 gånger högre än lönen för de lägst avlönade. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt låg lönespridning. Under perioden 2005 till 2024 har lönespridningen ökat från 2,03 år 2005 till 2,22 år 2024. Ökningen har framför allt skett efter 2012.
Lönespridning i hela ekonomin, år 2005 – 2023
Uppdelat efter kön var lönespridningen lägre bland kvinnor än bland män 2024. Kvinnors lönespridning har dock kontinuerligt närmat sig männens över tid. År 2024 var den 2,31 bland män och 2,08 bland kvinnor.
Under perioden 2005 till 2020 var lönespridningen bland män relativt konstant cirka 2,25. I samband med återhämtningen efter pandemin har dock lönespridningen bland män ökat något. Kvinnors lönespridning har däremot ökat konsekvent under hela perioden, särskilt tydligt sedan 2011.
Lönespridning efter kön, år 2005 – 2024
Kontaktperson:
