Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Inflationens upp- och nedgång är snarlik i de flesta länder. Även lönerna har utvecklats på liknande sätt och det är först i år som reallönerna börjar återställas. I 12 diagram går vi igenom de senaste årens löne- och inflationsutveckling i Sverige, Europa och USA.
Lönerna ökade med 4,2 procent i oktober jämfört med samma månad förra året. Även konsumentpriserna exklusive boräntor ökade med 4,2 procent, vilket innebär reallönerna var därmed oförändrade. Reallönerna inklusive effekterna från senaste årets räntehöjningar sjönk med 2,3 procent jämfört med i fjol.
Regeringen har utsett Sören Öman till ny ledamot av Medlingsinstitutets insynsråd, vars huvudsakliga uppgift är att bedriva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd.
Kollektivavtalens långa löptider har bidragit till en större nedgång i reallönen i länder som Sverige, Danmark och Italien jämfört med majoriteten av konkurrentländerna under den globala inflationsuppgången.
Medlingsinstitutets utredare Anna Fransson är en av experterna i EU-kommissionens genomförandegrupp för minimilönedirektivet. Nu har gruppen publicerat en rapport som ska ge medlemsländerna stöd och service i sina genomförandeprocesser.
För svensk lönebildning kommer det vara avgörande att inflationen sjunker ytterligare inför upptakten av nästa avtalsrörelse. Det är en balansgång på slak lina för Riksbanken, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Mitt under brinnande krig har Ukraina tagit fram ett förslag till ny lagstiftning för konfliktlösning på arbetsmarknaden. Och förebilden är svensk.
För första gången på två år minskar inte längre reallönerna i Sverige. De nominella lönerna väntas öka med 4,1 procent i september enligt den senaste konjunkturlönestatistiken. Det råder dock en förhöjd osäkerhet om vad den definitiva löneökningstakten blir i offentlig sektor.
Hur stor är skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar? Det kan verka som en enkel fråga, men den har många olika svar. Det beror på hur och vad man räknar.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.