I ett par decennier hade lönebildningen orsakat problem för den svenska ekonomin med höga löneökningar och hög inflation. I början av 1990-talet steg arbetslösheten kraftigt, en halv miljon arbeten försvann på några år.

År 1997 tillsatte regeringen en utredning som gällde lönebildningen inom hela arbetsmarknaden. Den granskade principerna för löneförhandlingar, reglerna för medling och lagstiftningen kring stridsåtgärder. En del av utredningens förslag genomfördes, men först efter resultatlösa försök att få arbetsmarknadens parter att själva komma överens om nya spelregler. Riksdagen fattade beslut om myndighetens tillkomst i april 2000.

Medlingsinstitutets generaldirektörer

  • 2000-2005 Anders Lindström
  • 2006-2015 Claes Stråth
  • 2015-2019 Carina Gunnarsson
  • 2019- Irene Wennemo
Bild på Medlingsinstitutets tre första generaldirektörer
Medlingsinstitutets tre första generaldirektörer. Från vänster Anders Lindström, Carina Gunnarsson och Claes Stråth.

Några årtal ur medlingens historia

  • 1906 Den första lagen om medling i arbetstvister antogs (SFS 1906:13). Lagen gällde från 1 januari 1907 och redan den 4 januari kom första begäran om medlingsingripande.
  • 1907 Verksamheten bedrevs under överinseende av Kommerskollegium 1907-1912, avdelningen för arbetsstatistik.
  • 1913 När Socialstyrelsen bildades 1913 tog myndigheten också över ansvaret för medlingen, från 1921 som en egen avdelning på Byrån för Sociala Ärenden i Allmänhet.
  • 1938 När Socialstyrelsen omorganiserades den 1 januari 1938 bildade Förlikningsmannaexpeditionen en egen självständig enhet.
  • 1967 Statens Förlikningsmannaexpedition inrättades den 1 juli 1967 som central myndighet för det statliga förlikningsväsendet.
  • 2000 Medlingsinstitutet tog över verksamheten från Statens Förlikningsmannaexpedition och fick ökade befogenheter och ett bredare uppdrag.

Våra kvarter

Österlånggatan.

Medlingsinstitutet hade sina första lokaler på Tullgränd 4, i samma hus som den klassiska krogen Den Gyldene Freden.

Kvarteret Phoebus där Medlingsinstitutet flyttade in den 20 september 2013 fick sitt namn på 1700-talet. Phoebus betyder den strålande och syftar på den grekiske guden Apollon. Men huset är betydligt modernare än så. Det byggdes i slutet av 1950-talet sedan fastigheten som tidigare stod där rivits.

Österlånggatan var en gång en av Stockholms viktigare gator. Under 1300-talet löpte den tillsammans med Västerlånggatan precis utanför stadsmuren, mellan denna och strandlinjen. År 1444 finns den omskriven som ”långa gatan östan mur” och under 1500-talet blir namnet Österlånggatan vanligt. Från kajen nedanför gick exporten av bland annat järnmalm och under medeltiden låg segelfartygen tätt. Ännu en bit in på 1900-talet var det ganska stökiga hamnkvarter med köpmän, skeppshandel, sjömän, prostituerade och bullriga krogar.

Med tiden flyttades strandlinjen ut i takt med att sopor och fyllnadsmassor dumpades i Saltsjön. Det bildade en ganska ostadig grund för bebyggelsen ned mot Skeppsbron som anlades på 1600-talet och då tog över Österlånggatans roll som den östligaste huvudgatan. Tre stora husras inträffade på 1700- och 1800-talet och lämnade bland annat plats för brunnen nedanför Köpmanbrinken.

Den lilla gränden som man ser spår av mellan Österlånggatan 43 och 45 hette, innan den blev förbyggd av ett hus på Skeppsbron, Fru Gunillas Gränd. Den uppkallades efter Gunilla Johansdotter Base som var änka efter husägaren Erik Turesson som var riksråd på 1500-talet.

På andra sidan huset löper Johannesgränd mellan Österlånggatan och Skeppsbron. Den är uppkallad efter en klosterkyrka som tillhörde Johanniterorden. Kyrkan revs i samband med Gustav Vasas reduktion på 1530-talet efter att bara ha varit i bruk i 20 år, men namnet lever kvar.