– Löneökningstakten i kommunerna har tagit fart det senaste halvåret och låg i genomsnitt på knappt 4 procent i januari och februari. Troligen bidrar regeringens satsningar på lärarlöner och parternas satsningar på undersköterskornas löner till att förklara den relativt höga löneökningstakten, säger Valter Hultén, ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet.

Konjunkturlönestatistiken för helåret 2016 är fortfarande preliminär, men sannolikt kommer ytterligare revideringar inte att påverka statistiken nämnvärt.

– Löneökningstakten förra året ser ut att landa på mellan 2,3 och 2,4 procent i ekonomin som helhet. Därmed ökade lönerna endast marginellt mer än vad som gavs av de centrala avtalen. Justerat för inflationen enligt KPI låg den reala löneökningen trots det på 1,4 procent, säger Valter Hultén.

Medlingsinstitutets beräkningar bygger på Konjunkturlönestatistikens preliminära utfall till och med februari, som publicerades på Statistiska centralbyråns hemsida den 28 april.

Löneökningstakten i konjunkturlönestatistiken revideras fortlöpande upp på grund av periodiseringen av retroaktiva löneutbetalningar. Mest påverkas månader när många lokala löneförhandlingar genomförs, som i april och maj. Medlingsinstitutets beräkningar avser att fånga den definitiva löneökningstakt som de preliminära utfallen indikerar.

Statistiken visar i nuläget på en genomsnittlig löneökningstakt för januari och februari på 2,3 procent. Det finns en viss osäkerhet i Medlingsinstitutets prognossiffra på 2,4 procent för dessa månader. Ett 90-procentigt sannolikhetsintervall visar att löneökningstakten ligger på mellan 2,3 och 2,6 procent. De återstående revideringarna för januari och februari väntas främst påverka siffrorna för staten, där nya avtal gäller från första oktober förra året.