MBL innehåller bland annat regler om föreningsrätten. För arbetstagare innebär det en rätt att vara med i eller starta en facklig organisation och att arbeta för föreningen. Föreningsrätten gäller även för arbetsgivare. Lagen innehåller också bestämmelser om kollektivavtal, om rätt och skyldighet att förhandla och om stridsåtgärder med mera.

Kollektivavtal

I MBL definieras vad ett kollektivavtal är – ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare å ena sidan och en arbetstagarorganisation å den andra om anställningsvillkor eller om förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare i övrigt. Finns det ett kollektivavtal ska arbetsgivaren tillämpa det för alla anställda, oavsett om de är med i den avtalsbärande organisationen eller inte, förutsatt att de utför sådant arbete som omfattas av avtalet.

När måste man förhandla?

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal måste arbetsgivaren förhandla med facket innan beslut fattas om viktigare förändring av verksamheten eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Facket har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och medlem i organisationen.

I vissa situationer måste arbetsgivaren förhandla med fackliga organisationer som inte har kollektivavtal, men som har medlemmar anställda hos arbetsgivaren.

Kommer man inte överens vid lokala förhandlingar kan facket begära att ett nytt försök görs på central nivå. Är man skyldig att förhandla är man också skyldig att komma till förhandlingen och att ha förslag på hur den fråga det gäller ska lösas.

Stridsåtgärder

När det finns kollektivavtal råder fredsplikt. Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i stridsåtgärder. Sympatiåtgärder som ska stödja ett annat fack är dock tillåtna, förutsatt att den stridsåtgärd som sympatiåtgärden stödjer är tillåten. tillåtna. Om någon startar en olovlig konflikt är ett kollektivavtalsbundet fack skyldigt att försöka stoppa den.

Lagen definierar inte vad stridsåtgärder är, men ger några exempel: “arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd”.

Sedan den 1 augusti 2019 gäller nya regler om utökad fredsplikt på arbetsplatser där det redan finns kollektivavtal. De nya reglerna innebär att arbetstagare som inte själva är bundna av fredsplikt får vidta eller delta i stridsåtgärder mot redan kollektivavtalsbundna arbetsgivare endast under vissa förutsättningar. Bland annat måste stridsåtgärderna syfta till att få till stånd (ytterligare) ett kollektivavtal med arbetsgivaren.

Stridsåtgärder får inte användas som påtryckning i rättstvister. Sådana tvister handlar om hur en regel i en lag eller ett avtal ska tolkas.

Medling

Om fack eller arbetsgivare tänker ta till stridsåtgärder måste motparten och Medlingsinstitutet varslas om det minst sju arbetsdagar innan stridsåtgärderna ska bryta ut. Medlingsinstitutet kan utse medlare för att lösa tvister mellan parter som förhandlar om kollektivavtal.

Facket ska få information

En arbetsgivare som har kollektivavtal ska hålla facket informerat om hur verksamheten går och låta facket kontrollera det genom att titta på böcker och räkenskaper. Även den som inte har kollektivavtal, men har anställda som är med i facket, ska informera facket om hur verksamheten går.

Länk till Medbestämmandelagen