Dekorativ bild. Tom industri.
Det finns olika system för korttidsarbete. Foto: Bildbyrån Scandinav

Stöd för korttidsarbete vid synnerligen djup lågkonjunktur

Ett system för statligt stöd vid så kallat korttidsarbete trädde i kraft 2014, i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Stödet syftade till att vid mycket djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen i företag som möter en vikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. För att stöd enligt detta system ska utgå måste regeringen besluta om särskilda föreskrifter, som riksdagen ska godkänna. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att regeringen ska få meddela sådana föreskrifter:
► För det första ska det råda en synnerligen djup lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående.
► För det andra ska stöd vid korttidsarbete inte bedömas hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar.

Tre olika nivåer

Enligt systemet delar staten, arbetsgivare och arbetstagare på kostnaderna för korttidsarbete enligt tre fasta nivåer. Staten bär en tredjedel av kostnaderna.

Berörda arbetstagares arbetstidsminskning ska vid deltagande i korttidsarbete uppgå till
► 20 procent av ordinarie arbetstid,
► 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
► 60 procent av ordinarie arbetstid.

För att ge rätt till stöd ska en arbetstagares löneminskning vid deltagandet i korttidsarbete uppgå till
► 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,
► 16 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, eller
► 20 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent.

Alla arbetsgivare har möjlighet att få del av stödet utom de som bedriver offentligt finansierad verksamhet. Medlemmar i arbetsgivarens familj kan inte få stöd.

Överenskommelse om korttidsarbete genom kollektivavtal eller enskilt

För att stöd ska utgå krävs att arbetsgivaren träffar överenskommelse om korttidsarbete antingen i kollektivavtal eller enskilt med varje berörd arbetstagare. I det först nämnda fallet ska arbetsgivaren vara bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som antingen har slutits eller godkänts av en central facklig organisation. Dessutom ska de närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas regleras i ett lokalt kollektivavtal hos den enskilde arbetsgivaren. I det andra fallet, när arbetsgivaren saknar kollektivavtal om korttidsarbete, krävs att varje arbetstagares deltagande i korttidsarbetet överenskoms i ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och att minst 70 procent av arbetstagarna inom driftsenheten omfattas av sådana överenskommelser.

Ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt detta system handläggs av Skatteverket.

Detta system för korttidsarbete har hittills inte kommit till användning.

Läs mer om systemet i lagrådsremissen Statligt stöd vid korttidsarbete, daterad 14 mars 2013.

Stöd för korttidsarbete hos enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter

För att åstadkomma ett system som mer liknar de som finns i viktiga konkurrentländer, föreslog regeringen i mars 2020 ett system som kompletterar det från 2014, men som inte förutsätter en synnerligen djup lågkonjunktur och särskilda föreskrifter från regeringen.

Det nya systemet för stöd vid korttidsarbete innebär att enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte kunnat förutses eller undvikas genom andra åtgärder ska kunna få stöd under begränsade perioder. För stödet gäller samma förutsättningar som i systemet från 2014, med undantag för bestämmelserna om djup lågkonjunktur och särskilda föreskrifter. Bland annat är nivåerna för arbetstids- och löneminskning desamma liksom sätten att åstadkomma korttidsarbete kollektivavtalsvägen respektive utan kollektivavtal.

Ärenden om stöd för korttidsarbete enligt detta system ska handläggas av Tillväxtverket.

Stöd för korttidsarbete under år 2020 med anledning av utbrottet av coronaviruset

Mot bakgrund av de omfattande konsekvenser som utbrottet av coronaviruset lett till bearbetade regeringen ovan nämnda förslag för att skynda på införandet av det nya systemet och öka statens andel av stödet.

Under 2020 höjs statens andel av kostnaderna för stöd vid korttidsarbete från en tredjedel till tre fjärdedelar. Detta system har även kommit att kallas korttidspermittering. Förslaget träder i kraft den 7 april 2020, men tillämpas från och med den 16 mars 2020.

I riksdagsbehandlingen av regeringens förslag gjordes därtill vissa justeringar avseende vad som ska gälla under 2020. Det handlar om arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel där undantaget för att ta del av stöd för korttidsarbete slopas tillfälligt. Vidare slopas också familjemedlemsundantaget tillfälligt för att underlätta för små familjeföretag.

Tabellen visar hur kostnaden fördelas enligt systemet för korttidsarbete (korttidspermittering) under år 2020.

NivåMinskning av
arbetstid
Minskning
av lön
Arbets-
givare
StatenMinskad
kostnad
arbets-
givare
120%4%1%15%19
240%6%4%30%36
360%7,5%7,5%45%53
480%*12%8%60%72

*Nivå 4, 80 procent arbetstidsminskning, kunde endast sökas för maj, juni och juli 2020. Nivån justeras vid avstämningen.
Källa: Finansdepartementet

Ärenden handläggs av Tillväxtverket.

Sammanfattning

De olika varianterna av stöd och specialregler som har tillämpats innebär att det finns delvis olika regelverk att hålla reda på. Till att börja med finns den grundmodell som infördes 2014 men som ännu inte har aktiverats. Därtill finns den modell som trädde i kraft 2020 och som inte förutsätter något beslut av regeringen
för att stödordningen ska aktiveras. För denna modell har särskilda regler gällt under 2020. Under sommarmånaderna 2020
utökades dessutom subventionsgraden i denna modell ytterligare. Från och med den 1 januari gäller inte längre de specialregler som har gällt under 2020 och subventionsgraden återgår till att arbetsgivare, arbetstagare och staten står för en tredjedel vardera. Stöd kommer inte längre att kunna lämnas till offentligfinansierad
verksamhet och till familjemedlemmar till arbetsgivare. Det kommer inte heller att gå att få stöd under uppsägningstid.

Olika system för korttidsarbete (från Medlingsinstitutets rapport “Pandemin och korttidsarbetet”)

Korttidsarbete i andra länder

Ett argument för såväl det system för korttidsarbete som infördes i Sverige år 2014 som för det som infördes år 2020 var att Sverige för att kunna vara konkurrenskraftigt behöver ett system som liknar de som finns i de flesta av Europas länder.
Olika varianter av korttidsarbete har funnits under en längre tid i ett antal länder i Europa och även i andra länder i världen, som Japan, Kanada och USA. Ytterligare ett antal länder införde system i samband med krisen 2008. Under våren 2020 tillämpade
samtliga EU-länder samt även Storbritannien och Norge olika varianter av system för att bevara anställningar.

Läs mer om stödet för korttidsarbete

I en rapport från oktober 2020 studerar Medlingsinstitutet närmare korttidsarbetet och dess användning i Sverige och internationellt.

Läs mer om stöd för korttidsarbete hos enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, och om stöd för korttidsarbete med anledning av utbrottet av coronaviruset i kapitel 5 i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, s. 45 f.) och i Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU51

Tillväxtverkets webbplats finns mer information om korttidsarbete och hur man ansöker om det nu aktuella stödet.