Dekorativ bild. Tom industri.
Det finns olika system för korttidsarbete. Foto: Bildbyrån Scandinav

Stöd för korttidsarbete vid synnerligen djup lågkonjunktur

Ett system för statligt stöd vid så kallat korttidsarbete trädde i kraft 2014, i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (prop. 2013:14:1). Stödet syftar till att vid mycket djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen i företag som möter en vikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. För att stöd enligt detta system ska utgå måste regeringen besluta om särskilda föreskrifter, som riksdagen ska godkänna. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att regeringen ska få meddela sådana föreskrifter:

  • För det första ska det råda en synnerligen djup lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående.
  • För det andra ska stöd vid korttidsarbete inte bedömas hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar.

Tre olika nivåer

Enligt systemet delar staten, arbetsgivare och arbetstagare på kostnaderna för korttidsarbete enligt tre fasta nivåer. Staten bär en tredjedel av kostnaderna.

Berörda arbetstagares arbetstidsminskning ska vid deltagande i korttidsarbete uppgå till

  • 20 procent av ordinarie arbetstid,
  • 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
  • 60 procent av ordinarie arbetstid.

För att ge rätt till stöd ska en arbetstagares löneminskning vid deltagandet i korttidsarbete uppgå till

  • 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,
  • 16 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, eller
  • 20 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent.

Alla arbetsgivare har möjlighet att få del av stödet utom de som bedriver offentligt finansierad verksamhet. Medlemmar i arbetsgivarens familj kan inte få stöd.

Överenskommelse om korttidsarbete genom kollektivavtal eller enskilt

För att stöd ska utgå krävs att arbetsgivaren träffar överenskommelse om korttidsarbete antingen i kollektivavtal eller enskilt med varje berörd arbetstagare. I det första fallet ska arbetsgivaren vara bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som antingen har slutits eller godkänts av en central facklig organisation. Dessutom ska de närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas regleras i ett lokalt kollektivavtal hos den enskilde arbetsgivaren. I det andra fallet, när arbetsgivaren saknar ett kollektivavtal om korttidsarbete, krävs att varje arbetstagares deltagande i korttidsarbetet överenskoms i ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och att minst 70 procent av arbetstagarna inom driftsenheten omfattas av sådana överenskommelser.

Ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt detta system handläggs av Skatteverket. Detta system för korttidsarbete har hittills inte kommit till användning.

Stöd för korttidsarbete hos enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter

Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet och förutsätter inte en synnerligen djup lågkonjunktur eller särskilda föreskrifter från regeringen för att stöd ska kunna utgå.

Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det nya systemet gäller för tid från och med den 16 mars 2020. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om

  • arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,
  • de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,
  • de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och
  • arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Stöd för korttidsarbete på nytt får utgå tidigast 24 månader efter utgången av den tidigare stödperioden.

I övrigt gäller samma förutsättningar som i systemet från 2014. Bland annat är nivåerna för arbetstids- och löneminskning desamma liksom sätten att åstadkomma korttidsarbete kollektivavtalsvägen respektive utan kollektivavtal.

Stöd för korttidsarbete med anledning av utbrottet av coronaviruset

Mot bakgrund av de omfattande konsekvenser som utbrottet av coronaviruset lett till förstärktes samtidigt tillfälligt det nya stödet för korttidsarbete.  Förstärkningen innebär att staten under stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 till och med den 31 december 2020 står för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Löneminskningen ska då i stället för 12, 16 respektive 20 procent uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Detta system har även kommit att kallas korttidspermittering.

Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden 1 maj–31 juli 2020 en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166). Under denna period fick arbetstagarens arbetstidsminskning uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Arbetstagares löneminskning skulle vid en sådan arbetstidsminskning uppgå till 12 procent av ordinarie lön.

Under 2020 gäller vidare att det nya stödet kan lämnas för uppsägningstid. I riksdagsbehandlingen av regeringens förslag gjordes därtill vissa justeringar avseende vad som ska gälla under 2020. Det handlar om arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel där undantaget för att ta del av stöd för korttidsarbete slopas tillfälligt. Vidare slopas också familjemedlemsundantaget tillfälligt för att underlätta för små familjeföretag.

Stöd från och med december 2020

I en promemoria från Finansdepartementet i november 2020, Stöd vid korttidsarbete i vissa fall (Fi2020/04742), föreslås att stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas även under perioden 1 december 2020–30 juni 2021. Under denna period ska en särskild lag gälla (lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall) som ska medföra att stöd ska kunna lämnas utan hinder av ovan nämnda begränsningar vad gäller stödperiodens längd (sex månader med möjlighet till förlängning i tre månader) och karenstid (24 månader) i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Det föreslås också att inget krav ska ställas på att de ekonomiska svårigheterna inte ska ha kunnat förutses eller undvikas.

Det föreslås i promemorian vidare att stödet under denna period fortsatt ska vara förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna. För stödmånader som infaller under perioden 1 januari–31 mars 2021 ska löneminskningen uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. För denna period ska ska staten fortsatt stå för tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstidsminskningen.  För perioden 1 april–30 juni 2021 ska löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. För denna period ska det statliga stödet motsvara hälften av kostnaden. Under vissa förutsättningar ska också stöd upp till ett visst belopp kunna utgå för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan.

Även för perioden 1 december 2020–30 juni 2021 föreslås stöd kunna lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, för offentligfinansierad verksamhet och under uppsägningstid.

Stöd för kompetensinsatser

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7) föreslås att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser. Förslaget innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser.

Korttidsarbete i andra länder

Ett argument för såväl det system för korttidsarbete som infördes i Sverige år 2014 som för det som infördes år 2020 var att Sverige för att kunna vara konkurrenskraftigt behöver ett system som liknar de som finns i de flesta av Europas länder.
Olika varianter av korttidsarbete har funnits under en längre tid i ett antal länder i Europa och även i andra länder i världen, som Japan, Kanada och USA. Ytterligare ett antal länder införde system i samband med krisen 2008. Under våren 2020 tillämpade
samtliga EU-länder samt även Storbritannien och Norge olika varianter av system för att bevara anställningar.

Läs mer om stödet för korttidsarbete

I en rapport från oktober 2020 studerar Medlingsinstitutet närmare korttidsarbetet och dess användning i Sverige och internationellt.

Tillväxtverkets webbplats finns mer information om korttidsarbete och hur man ansöker om det nu aktuella stödet.