Det finns cirka 670 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Av dem ska 485 avtal som omfattar närmare 3 miljoner anställda omförhandlas under året.

Diagram som visar att andelen av de avtal som löper ut år 2020 är klart högst i mars.
Andel av de avtal som löper ut år 2020 i procent.

Parterna började förbereda förhandlingarna redan tidigt under 2019. Vid sitt representantskapsmöte den 23 oktober tog LO beslut om samordning. Industrins parter lägger av tradition sina bud före julhelgen och i början av januari inleds förhandlingarna på allvar,

Exempel på avtal som löper ut år 2020

31 mars De normerande avtalen inom industrin löper ut liksom bland annat avtal inom handel och hotell- och restaurang. Dessutom flera avtal inom kommunal sektor. Totalt 208 avtal som omfattar 1,4 miljoner anställda..

30 april Avtalsområde Kommunalarbetare mellan SKL/Pacta (Sobona) och Kommunal löper ut liksom avtal inom bygg och bemanning. Totalt 135 avtal som omfattar cirka 1 miljon anställda.

31 maj Äldreomsorgsavtalet mellan Vårdföretagarna och Kommunal löper ut. Totalt 50 avtal som omfattar 150 000 anställda.

30 juni Personliga assistenter mellan Vårdföretagarna och Kommunal löper ut.

30 september Avtal för statligt anställda löper ut .

Normering, ”märket” och tidigare avtal

Inflationen åt upp de höga avtalade löneökningarna under 1970- och 1980-talen. Sedan mitten av 1990-talet har den svenska lönebildningsmodellen givit en lång rad av år med reallöneökningar.

Diagram som beskrivr utvecklingen av inflation och reallön. Efter slutet på 1990-talet har reallönen ökat tack vare låg inflation och trots lägre nominella löneökningar.
Utvecklingen av reallön, inflation mätt som KPI och nominella löneökningar.

Sedan Industriavtalet tecknades år 1997 har avtalen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn utgjort en norm för hela arbetsmarknaden. Genom samordning, utfästelser i förhandlingsordningsavtal och andra kopplingar har Industriavtalets normerande roll fått genomslag på hela arbetsmarknaden. Detta finns närmare beskrivet i Medlingsinstitutets årsrapport för 2014.

Genom åren har normeringen, det så kallade märket”, för avtalskostnaden legat på de nivåer som beskrivs här nedan. Normeringen omfattar inte bara löneökningar utan också andra avtalade värden som till exempel avsättningar till pensioner.

2004: Industrin tecknade ett treårsavtal 2004 som för arbetare landade på ca 7,3 procent inklusive värdet av arbetstidsförkortningar

2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader

2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader

2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.

2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader

2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.

2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.

Industriavtalets parter

De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationer: Grafiska Företagens Förbund, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Teknikföretagen, TEKO Sveriges Textil och Modeföretag och Trä- och Möbelföretagen.

Arbetstagarorganisationer: GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen.

Läs mer om industriavtalet på Industrirådets webbplats

Vanliga frågor

  • För fackföreningar är det vanligen ett centralt mål att få så många arbetsgivare som möjligt att ingå kollektivavtal. På så sätt anger man en lägstanivå för de anställdas löner, förmåner, anställningsvillkor, etc. När många arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det förhindra lönedumpning, det vill säga att löntagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lägre och lägre löner eller sämre och sämre arbetsvillkor. För arbetsgivare är det en fördel att det är förbjudet att strejka eller ta till andra stridsåtgärder under den tid avtalet gäller.

  • Det gör alla på en arbetsplats som tillhör ett avtalsområde där det finns kollektivavtal, alltså även anställda som inte är medlemmar i ett fackförbund.

Porträttt på Christian Kjellström

Utredare/nationalekonom

Christian Kjellström

Fråga mig om kollektivavtal

Telefon: 08-545 292 46
Mobil: 076-037 32 83