Rapporten om lönebildning och jämställdhet

I regeringens regleringsbrev för år 2015 fick Medlingsinstitutet fyra uppdrag på jämställdhetsområdet. Vid en konferens den 17 juni 2015 presenterades en rapport som redovisade uppdraget.

Uppdraget bestod av följande delar

  • Lönebildning och jämställdhetatt analysera hur de centrala kollektivavtalen har konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv
  • att utifrån den officiella lönestatistiken undersöka om de centrala löneavtalens konstruktion har haft någon effekt för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män
  • att redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken mellan 2008 och 2013
  • att på basis av dessa analyser och redovisningar initiera en diskussion i syfte att främja arbetsmarknadens parters arbete med att minska löneskillnader mellan kvinnor och män.

Den publicerade rapporten bygger på dessa frågeställningar.

I rapporten konstateras att krav på saklighet löper som en röd tråd genom de svenska kollektivavtalen, men att deras innehåll varierar när det gäller reglering av till exempel lönekartläggning,kompetensutveckling, villkor för föräldralediga och målsättningar om heltid eller ökad sysselsättningsgrad.

Relativlöneförändringar sker och om man gör en rankning efter yrkens genomsnittslön har de yrken som klättrat mest mellan 2008 och 2013 rört sig mellan 46 och 135 placeringar. De 20 yrken som fallit mest har fallit mellan 63 och 108 placeringar. Det är emellertid stor skillnad i löneökningstakt mellan yrkena.

Bland de 20 yrken som hade högst genomsnittlig löneförändring utifrån identiska individer var fem manligt dominerade och tre kvinnligt dominerade. Övriga var könsbalanserade. Bland de yrken som haft lägst löneutveckling var 18 manligt dominerade arbetaryrken.

När det gäller avtalskonstruktioner visade det sig att det är större variation inom olika avtalskonstruktioner än mellan dem. Valet av avtalskonstruktion verkar alltså inte vara avgörande för utfallet.