Pressmaterial
– faktaunderlag, diagram, statistik
18 februari 2010
Presentation av årsrapporten 
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2009
Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet
och har tre huvuduppgifter:
– Att verka för en väl fungerande lönebildning.
– Att ansvara för medling i arbetskonflikter.
– Att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken.
Medlingsinstitutet ska upprätta en årlig rapport om löneutveckling, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning. Syftet är att ge ett kvalificerat underlag för såväl riksdag och regering som arbetsmarknadens parter.
Medlingsinstitutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Den ska ge ökad reallön, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas med att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktiga konkurrentländer.
Reallönen steg
Reallönerna har utvecklats mycket gynnsamt under en lång följd av år. Den senaste femårsperioden uppgick den årliga ökningstakten till cirka 2 procent.
I fjol blev reallönetillväxten drygt 3,5 procent, den högsta på många år, trots en dämpning av de nominella löneökningarna. Orsaken var det stora fallet i KPI-inflationen vilket i sin tur bl.a. var en följd av Riksbankens kraftiga räntesänkningar.
Färre sysselsatta
Efter några år med stark sysselsättningstillväxt försämrades arbetsmarknadsläget påtagligt mot slutet av 2008. Antalet sysselsatta beräknas ha minskat med drygt 100 000 personer 2009. Mot slutet av året skedde dock en viss stabilisering på arbetsmarknaden och fallet i sysselsättningen bromsade in.
Konkurrenskraften stärktes
De svenska företagens konkurrenskraft försvagades under 2007 och 2008, främst som en följd av svagare produktivitet än i omvärlden. Även 2009 utvecklades produktiviteten troligen något sämre än i konkurrentländerna, men p.g.a. kronans försvagning stärktes ändå den svenska konkurrenskraften under fjolåret. Även i ett längre tidsperspektiv framstår den svenska konkurrenskraften som god.
Få konfliktdagar
Vid en internationell jämförelse har Sverige få konfliktdagar. Under 2006 förlorades knappt 2 000 dagar p.g.a. konflikter, 2007 var det drygt 13 000 och 2008 ca 107 000 dagar. Under 2009 var antalet förlorade arbetsdagar knappt 1 600 till följd av konflikter (en lovlig konflikt och två s.k. vilda strejker).
Medlare utsågs i sex förhandlingar om förbundsavtal. I fyra av dessa utfärdades varsel varav ett verkställdes i form av blockad.
Endast 18 lokala tvister
Medlingsinstitutet arbetar också på det lokala planet. Fem fasta regionala medlare som utses för ett år i taget har ansvar för varsitt geografiskt område. Den regionala medlingsverksamheten har också haft liten omfattning 2009. Den avser främst lokala tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer där den fackliga organisationen kräver att företaget ska träffa kollektivavtal.
Under året har varsel utfärdats i 18 tvister, varav LO-förbund varit part i 16 och Hamnarbetarförbundet i 2. Stridsåtgärder har verkställts i tre fall – två har rört bekvämlighetsflaggade fartyg och ett Göteborgs hamn.
Uppdaterad version av diagram 3.8
Nominallön, reallön och KPI 1960–2009
Mer om reallön
Under perioden 1995–2008 var den genomsnittliga nominella löneökningen 3,8 procent per år och reallöneutvecklingen 2,5 procent per år. Inte sedan 1960-talet har en så lång period med reallöneökningar förekommit.
Enligt preliminära siffror blev reallöneökningen väsentligt högre 2009 än 2008, drygt 3,5 procent. Motsvarande ökningstal 2008 stannade på knappt 1 procent.
Den stora skillnaden förklaras i hög grad av förändringar i Riksbankens reporänta. Höjningarna av reporäntan t.o.m. hösten 2008 bidrog till att höja KPI-inflationen 2008, medan de därpå följande kraftiga räntesänkningarna verkade i motsatt riktning 2009.
Mer om konfliktdagar
Totalt förlorades 1 560 arbetsdagar under 2009 p.g.a. konflikter på arbetsmarknaden.
- Inga arbetsnedläggelser ägde rum i samband med förhandlingar om förbundsavtal.
- De olovliga konflikterna (”vilda”) svarar för ungefär en tredjedel av de förlorade dagarna.
- De återstående dagarna kommer från den lovliga konflikten i Göteborgs hamn.
Tabell 8.6 Förlorade arbetsdagar
p.g.a. konflikter (lovliga och olovliga)
| År | Antal dagar |
| 1997 | 23 579 |
| 1998 | 1 677 |
| 1999 | 78 735 |
| 2000 | 272 |
| 2001 | 11 098 |
| 2002 | 838 |
| 2003 | 627 541 |
| 2004 | 15 282 |
| 2005 | 568 |
| 2006 | 1 971 |
| 2007 | 13 666 |
| 2008 | 106 801 |
| 2009 | 1 560 |
600 000 av de förlorade dagarna 2003 kom från Kommunals stridsåtgärder i den omfattande konflikten på det kommunala området. 95 000 av dagarna 2008 är resultat av Vårdförbundets arbetsnedläggelser i vårdkonflikten.
Lovliga konflikter 2009
Göteborgs Hamn: 1 020 dagar
(regionalt ärende)
Kostnader:
Hamnen 3,3 miljoner
Kunder 9,1 miljoner
Olovliga konflikter
Sopstrejken i Stockholm: 280 dagar
Systembolagets lager: 260 dagar
(Lagena)
Totalt förlorade arbetsdagar p.g.a. konflikt: 1 560 dagar
| Parter | Åtgärder | Omfattning |
| 1. Byggnads ./. BI | Strejk och blockad |
3 360 arbetstagare vid 200 arbetsplatser |
| 2. Unionen ./. Almega Tjänsteförbunden (bransch Apotek) |
Övertidsblockad |
80 arbetstagare |
3. Unionen ./. Flygarbetsgivarna * |
Strejk och förbud mot nyanställning |
20 arbetstagare vid ett flygbolag |
4. Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet ./. SARF |
Strejk och blockad mot befattningstillträde |
700 arbetstagare vid 8 rederier |
Anmärkning: * I tvisten förelåg även varsel om sympatiåtgärder från Unionen och Transport.
Verkställda stridsåtgärder
I en av tvisterna verkställdes de varslade stridsåtgärderna. (Varslen inom sjöfarten är satta att träda i kraft under 2010.) Unionens varsel i tvisten med Almega Tjänsteförbunden rörande Apoteket trädde i kraft den 1 juli 2009. Stridsåtgärderna pågick under sommaren. I början av september kontaktades medlarna av parterna och medlingsförhandlingarna återupptogs. Den 10 september accepterade parterna medlarnas slutbud. Konflikten, som pågått i två månader och tio dagar, kunde blåsas av.
Den regionala medlingsverksamheten
Antalet nya ärenden under 2009 uppgick till 68. Det är samma antal som 2008. Sett över hela 2000-talet har ärendena successivt minskat. Tidigare dominerade tvister om tecknade av kollektivavtal. Den typiska tvisten handlade om ett LO-förbund som krävde hängavtal med en oorganiserad arbetsgivare. När denne vägrade skriva på avtalet varslade förbundet om stridsåtgärder och en medlare kom in i bilden.
De tre senaste åren har antalet avtalstvister reducerats dramatiskt, från toppnoteringen 2006 med 102 tvister till 44 tvister 2007 och till 13 och 18 för 2008 respektive 2009. Samtidigt har det skett en markant ökning av andra typer av tvister och med andra aktörer än de etablerade fackförbunden hos arbetsmarknadens huvudorganisationer.
Tabell 8.5 Ärendefördelning för regionala ärenden
åren 2005–2009
| 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|
| Avtalstvister | 55 | 102 | 44 | 13 | 18 |
| varav LO- förbund | 51 | 98 | 43 | 12 | 16 |
| TCO-förbund | 2 | -- | -- | -- | -- |
| Saco-förbund | 1 | 1 | -- | -- | -- |
| Övriga* | 1 | 3 | 1 | 1 | 2 |
| SAC | 15 | 36 | 37 | 55 | 45 |
| Övriga ärenden** | -- | -- | 2 | -- | 5 |
| TOTALT | 70 | 138 | 83 | 68 | 68 |
Anmärkning:
* I huvudsak Svenska Hamnarbetarförbundets avdelningar
** Varsel från organisationer utanför etablerade fackförbund i tvister som inte kan betecknas som arbetstvister
Avtalsrörelsen 2009
Under 2009 förhandlades 30 av arbetsmarknadens ca 650 kollektivavtal. Det gällde dels avtal som löpte ut den 31 december 2008, dels sådana som löpte ut under 2009. Till detta kommer Byggnadsavtalet och Anläggningsavtalet från 2007 mellan Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet, som omförhandlades eftersom Byggnads hade sagt upp det tredje avtalsåret. Svensk Teknik och Design valde att inte utnyttja en option på förlängning av avtalstiden till 31 mars 2010, avtalet upphörde således den 31 mars 2009.
Övriga förhandlande branscher var i huvudsak bank och försäkring vars avtal gick ut den 31 december 2008 samt avtal på Almegas och KFO:s områden som gick ut under 2009.
Totalt omfattades ca 175 000 arbetstagare av 2009 års avtalsrörelse, varav 70 000 tillhörde Byggnads.
Inför årets avtalsrörelse
Årets avtalsrörelse beräknas omfatta ca 550 avtal och ca 3,3 miljoner anställda*. Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) fanns i november 2009, 4,5 miljoner sysselsatta varav knappt 4 miljoner anställda och resten företagare.
Den 31 mars går närmare 300 avtal ut för ungefär 2 miljoner anställda. På Industriavtalets område med ca 60 avtal ska merparten omförhandlas 31 mars, tillsammans omfattar de ungefär 540 000.
Teknikavtalet med IF Metall är det största med 154 000. Teknikavtalet för tjänstemän omfattar 146 000.
Andra stora avtal på det privata området är Byggnads- och Anläggningsavtalen mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads/Seko med 80 000 samt Svensk Handels avtal med Handels (80 000).
På det offentliga området märks avtalet mellan SKL/Pacta och Kommunal med 530 000 och SKL/Pactas avtal med Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarna med sammanlagt 246 000 anställda. SKL/Pactas avtal Allmän kommunal verksamhet med främst SKTF och Akademikerförbundet SSR omfattar 135 000 anställda. Även Läkarförbundets avtal, som omfattar 28 000, går ut den 31 mars 2010.
Den 30 april går 120 avtal ut som omfattar sammanlagt 325 000. Störst är Tjänstemannaavtalet inom handeln som omfattar 70 000 och avtalet för Tjänstemän i tjänst- och medieföretag med 50 000. Avtalet för hotell- och restauranganställda med SHR omfattar 45 000.
Den 31 maj löper 55 avtal ut för 120 000. Det är främst mindre avtal inom Almega, KFO och Idea som berörs.
Den 30 juni löper 26 avtal ut som omfattar 55 000. Det största är Almegas avtal med Kommunal med namnet Vård- och omsorg samt övrig omsorg med 15 000.
Den 30 september går 27 avtal ut för 320 000. De största är de tre statliga avtalen för sammanlagt 240 000 anställda. Arbetsgivarverkets avtal med OFR omfattar 120 000 anställda, med Saco-S 90 000 anställda och med Seko 30 000 anställda. Almegas avtal Kommunikation (Posten) med Seko omfattar 35 000.
För mer information
Presskontakt
Anne-Marie Egerö
08-545 292 43, 070-309 86 86
Om kollektivavtalen
Gerda Kuylenstierna:
08-545 292 48
Om juridiska frågor och medling, varsel och stridsåtgärder
Kurt Eriksson: 08-545 292 46
Om Sveriges konkurrenskraft
Bo Enegren: 08-545 292 44
Om lönestatistik, allmänt
John Ekberg: 08-545 292 42
Om lönestatistik, särskilt om skillnaden mellan mäns och kvinnors lön
Linda Holmlund: 08-545 292 47
Om lönestatistik, utvecklingen månadsvis (konjunkturlönestatistiken)
Bo Enegren, se ovan.
*Uppgifterna om anställda varierar mellan sektorerna. Den privata sektorn räknar antal årsarbetare och en årsarbetare kan betyda fler än en anställd. Sveriges Kommuner och Landsting och staten redovisar däremot antalet anställda personer. Inom Svenskt Näringsliv redovisas 1,1–1,2 miljoner årsanställda och sammanlagt 1,7 miljoner anställda.
Inför den stora avtalsrörelsen 2010
PRESSMATERIAL
FRÅN JOURNALISTSEMINARIUM
19 NOV 2009
Vem ska bestämma takten?
PRESSMEDDELANDE 1 APRIL 2009
Ny skrift om parternas syn
på lönenormering
I november 2008 genomförde Medlingsinstitutet en konferens
för arbetsmarknadens parter. Ämnet var normering i lönebildningen
och konferensen samlade cirka 200 deltagare.
Det står i Medlingsinstitutets instruktion att vi ska tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.
I två paneldebatter gav ledande företrädare för parterna sin syn på saken och diskuterade olika frågeställningar. En hel del samförstånd märktes i debatterna.
För att fler ska kunna ta del av vad som sades har vi ställt samman skriften ”Vem ska bestämma takten?, Parternas syn på lönenormering”.
Vår förhoppning är att den ska bli ett underlag för diskussionerna om lönenormering inför 2010 års rekordstora avtalsrörelse.
Skriften distribueras till arbetsmarknadens parter.
Den finns också att ladda ner här.
Presskontakt
Anne-Marie Egerö
anne-marie.egero@mi.se
070-309 86 86
08-545 292 43
Pressmaterial om årsstatistiken
Pressmeddelande den 3 september 2009
Medellönen var förra året 27 100 kr
Medlingsinstitutet presenterar lönestatistiken för hela ekonomin 2008.
Samtidigt läggs materialet ut på Statistiska centralbyråns hemsida, www.scb.se
Den genomsnittliga månadslönen för hela arbetsmarknaden 2008 var 27 100 kr. För kvinnor var den 24 700 och för män 29 400 kr.
Om man (med standardvägning) tar hänsyn till att kvinnor och män har t ex olika yrken och utbildning blir kvinnors lön 93,4 procent av mäns lön, skillnaden är alltså 6,6 procent.
Om man i stället använder metoden regressionsanalys, som tar hänsyn till mer detaljerad information blir skillnaden mindre, 5,6 procent.
Medellön 2008 |
Kvinnors lön i procent av mäns lön |
||||
| Kvinnor | Män | Totalt | Ej
standardvägt |
Standardvägt | |
| Hela arbetsmarknaden | 24 700 | 29 400 | 27 100 | 84,2 | 93,4 |
| Privat sektor | 25 400 | 29 500 | 27 900 | 85,9 | 92,1 |
| Arbetare | 21 000 | 23 600 | 22 800 | 89,1 | 95,4 |
| Tjänstemän | 28 200 | 36 100 | 32 600 | 78,1 | 90,0 |
| Offentlig sektor | 24 100 | 28 600 | 25 200 | 84,1 | 96,6 |
| Landsting | 26 500 | 36 500 | 28 500 | 72,7 | 94,6 |
| Kommuner | 22 800 | 24 700 | 23 200 | 92,3 | 99,2 |
| Staten | 27 200 | 31 000 | 29 100 | 87,6 | 93,7 |
Kvinnors lön i procent av mäns Hänsyn har tagits till skillnader i yrke, |
|||||
| 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | Skillnad 2005–2008 |
|
| Hela arbetsmarknaden | 93,2 | 93,4 | 93,5 | 93,4 | 0,2 |
| Privat sektor | 91,7 | 91,9 | 92,2 | 92,1 | 0,4 |
| Arbetare | 94,4 | 94,9 | 94,8 | 95,4 | 1,0 |
| Tjänstemän | 90,2 | 90,3 | 90,5 | 90,0 | -0,2 |
| Offentlig sektor | 96,5 | 96,6 | 96,6 | 96,6 | 0,1 |
| Landsting | 94,7 | 94,8 | 95,2 | 94,6 | -0,1 |
| Kommuner | 99,1 | 99,0 | 98,8 | 99,2 | 0,1 |
| Staten | 92,9 | 93,5 | 93,7 | 93,7 | 0,8 |
Del 2 av rapporten:
Könsuppdelad arbetsmarknad, lön och löneskillnad
Den viktigaste orsaken till skillnaden mellan mäns och kvinnors lön är yrket. I rapporten redovisas hur den segregerade arbetsmarknaden ser ut.
Ju högre andel kvinnor som finns i ett yrke, desto lägre lön.
Ju högre andel kvinnor desto mindre löneskillnader mellan könen inom respektive yrke.
Kvinnor återfinns ofta i några få stora yrken medan männen är uppdelade på betydligt fler och mindre yrken.
De två största yrkena för kvinnor har ca 150 000 utövare varav den stora majoriteten är kvinnor.
De två största yrkena för män har drygt 70 000 utövare, majoriteten är män.
Medlingsinstitutets roll
Medlingsinstitutet är ansvarigt för den officiella svenska lönestatistiken. Den består av årsstatistik, månadsstatistik (publiceras varje månad på www.mi.se) och statistik inom ramen för EU-samarbetet. SCB producerar statistiken.
Om årsstatistiken
Syftet med årsstatistiken som också kallas lönestrukturstatistiken är att ge en översiktlig bild av lönestrukturen för hela arbetsmarknaden. Den baseras på individuppgifter och innehåller uppgifter om kön, ålder, utbildningsnivå, yrkestillhörighet och region.
Den årsstatistik som publicerades i våras (26 maj på www.scb.se) innehöll inte uppgifter för hela ekonomin. Timlöner för arbetare var inte heller omräknade till månadslöner.
Ord att förklara
Skillnaden i lön beror på en mängd olika faktorer såsom yrke, ålder, utbildning och inom vilken del av arbetsmarknaden som arbetet utförs. För att få en mer nyanserad bild av relationerna mellan kvinnors och mäns lön bör dessa faktorer beaktas. Den metod som bl a Medlingsinstitutet har använt kallas standardvägning.
Standardvägning innebär här att man tar hänsyn till att män och kvinnor fördelar sig olika vad gäller t ex yrke och utbildning. Ett tydligt exempel på att kvinnor och män har olika yrken är landstingen. Kvinnor finns ofta inom yrket undersköterska medan männen ofta är läkare. Inom landstingen är kvinnors löner före standardvägning 72,7 procent av mäns mot 94,6 procent efter standardvägning
Regressionsanalys. Med regressionsanalys kan man undersöka sambandet mellan en variabel (kön) och utfallet av lön när hänsyn tas även till andra faktorer, t ex yrke ålder och sektor. Vid regressionsanalys kan man bl a ta hänsyn till mer information och inkludera ler observationer än vid standardvägning.
Percentil är ett begrepp som används bl a för att redovisa lönespridning.
10 procent av löntagarna har lön som är lägre än värdet för 10:de percentilen.
90 procent av löntagarna har lön som är lägre än värdet för 90:de percentilen.
Ett sätt att mäta lönespridningen är att beräkna kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen – mellan den grupp som tjänar mest och den grupp som tjänar minst.
En kvot på 2 (P90/P10 = 2) betyder att den tiondel av löntagarna som har högst lön har minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst.
Medianen. De som tjänar mer är lika många som de som tjänar mindre än detta värde. Medianen är värdet för den 50 percentilen.
Medelvärdet (eller genomsnittet) är summan av månadslönerna i respektive grupp delat med antalet personer i gruppen.
SSYK – Svensk standard för yrkesklassificering – bygger på en internationell yrkesstandard. Den är uppdelad i nio yrkesområden och omfattar 114 yrkesgrupper och 355 olika yrken. Standarden för yrkesklassificeringen har sin tyngdpunkt på mer traditionella näringsgrenar som t ex industrin.
4-siffernivå. Indelningen efter 355 yrken kallas 4-siffernivån, dvs det finns fyra siffor i koden för varje yrke. Den grövre indelningen, efter 144 yrkesgrupper, kallas 3-siffernivån.
Heltid och deltid. I den statistiska redovisningen är lönerna omräknade till heltidslöner. Det innebär att personernas sysselsättningsgrad inte påverkar lönenivån. Däremot tas hänsyn till om personens arbetar heltid eller deltid vid standardvägning och regressionsanalys, eftersom arbetstiden kan påverka lönen även räknat per timme.
För mer information:
John Ekberg:
08-545 292 42, 070-751 74 53,
Linda Holmlund:
08-545 292 47, 070-319 91 93.
Om årsstatistiken på Statistiska centralbyråns hemsida:
Johan Lindberg: 019-17 60 64
Presskontakt:
Anne-Marie Egerö:
08-545 292 43, 070-309 86 86
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008
Pressmeddelande den 18 februari 2009
om Medlingsinstitutets årsrapport
Förra årets meddellön
var 25 800 kr
Pressmeddelande september 2008
Väl fungerande
lönebildning?
Pressmeddelande februari 2008
från presentation av årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007
Medellönen var
förra året 25 000 kr
Pressmeddelande september 2007
från presentation av lönestatistiken
för hela ekonomin
För första gången:
Kvinnors och mäns löner yrke för yrke
Pressmeddelande den 6 juni 2006
om Medlingsinstitutets nya studie
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2005
Pressmeddelande den 16 februari 2006
om Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2004
Pressmeddelande den 16 februari 2005
om Medlingsinstitutets årsrapport