Enskildas villkor vanligaste varselorsaken vid gällande kollektivavtal

Publicerat i: Pressmeddelande, Övrigt

Den vanligaste orsaken till att kollektivavtalsbundna arbetsgivare drabbas av varsel om stridsåtgärder är missnöje med enskilda medlemmars villkor, oftast gäller missnöjet lön. Det visar en kartläggning som Medlingsinstitutet har gjort på regeringens uppdrag.

Den näst vanligaste anledningen är missnöje med arbetsmiljöförhållanden eller organisatoriska frågor.

–Tillsammans svarar dessa varselanledningar för cirka 80 procent av orsakerna till konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Merparten av dessa ärenden står SAC Syndikalisterna (Sveriges Arbetares Centralorganisation) för, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson.

En tredjedel av alla ärenden där varsel om stridsåtgärder har lagts under åren 2000–2017 har gällt arbetsgivare som är redan är bundna av ett tillämpligt kollektivavtal. Det innebär 420 ärenden. Av dessa står SAC-föreningar för cirka 75 procent.

Eftersom medling normalt inte förekommer i tvister med SAC är uppgifterna om de konflikterna inte heltäckande och det är osäkert om alla dessa ärenden faktiskt gäller arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal.

De fackföreningar som normalt tecknar kollektivavtal för sina medlemmar svarar för cirka tio procent av de 420 ärendena och Svenska Hamnarbetarförbundet svarar för cirka sju procent. Återstoden avser ärenden med andra "fristående" fackföreningar.

– Efter en uppgång år 2006 har antalet ärenden med varsel om stridsåtgärder mot kollektivavtalsbundna arbetsgivare minskat och är sedan några år på samma nivåer som i början av 2000-talet, vilket innebär ett drygt tiotal per år. Till och med augusti i år är antalet nya sådana ärenden tre till antalet, säger Per Ewaldsson.

Medlingsinstitutet uppskattar att totalt cirka 4 800 arbetsdagar har gått förlorade i denna typ av konflikter under den undersökta perioden. Siffran rymmer sannolikt ett visst mörkertal.

Konsekvenserna för de konfliktdrabbade verksamheterna är inte enbart förlorade arbetsdagar. Konflikterna leder även till ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. I vissa fall torde konsekvenserna vara tämligen begränsade. I andra fall, såsom i konflikten i en av terminalerna i Göteborgs hamn, är de ekonomiska konsekvenserna omfattande både för det konfliktdrabbade bolaget och för dess kunder.

De lösningar som nås för de etablerade facken har vanligtvis någon form av koppling till kollektivavtal, till exempel genom att arbetsgivaren tecknar ytterligare ett kollektivavtal, avstår från sådant arbete som inte omfattas av det befintliga kollektivavtalet, eller att stridsåtgärden återkallas efter det att de två berörda fackföreningarna kommit överens om vilket förbund som ska ha "avtalsrätten" vid företaget/verksamheten. Utgången i de "fristående" fackföreningarnas konflikter är oftast okänd för Medlingsinstitutet.

Inte i något fall har dock lösningen för de "fristående" fackföreningarna bestått i att arbetsgivaren har tecknat ytterligare kollektivavtal.

Mer information:

Per Ewaldsson telefon: 08-545 292 47

Läs rapporten här