Ordlista

• Ackordslön

  Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord (både tidlön och ackord). Motsatsen är tidlön.

• Allmänna anställningsvillkor

  Regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner – till exempel former för anställning, regler om övertid, ledighet och försäkringar.

• Arbetsfred

  Under den tid parter har ett gällande kollektivavtal är det förbjudet att tillgripa stridsåtgärder.

• Arbetskostnadsindex (AKI)

  Arbetskostnadsindex, visar utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i det privata näringslivet. Sammanställs av Statistiska centralbyrån.

• Arbetskraftskostnad

  Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren förknippade med anställningen, till exempel arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter eller pensionsavgifter som regleras i lag eller kollektivavtal.

• Arbetskraftsundersökningen, AKU

  Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, en mätning som bygger på 29 500 intervjuer och som bland annat används som underlag för arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken.

• Arbetstagarorganisation

  Kallas i dagligt tal för facklig organisation.

• Arbetstidsbank

  Konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas. Olika kollektivavtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar.

• Avtalslön

  Den lägsta avtalade lönen enligt kollektivavtal.

• Avtalslöst tillstånd

  Råder när ett avtal löpt ut och något nytt kollektivavtal ännu inte träffats.

• Avtalsperiod

  Den tidsperiod under vilken ett kollektivavtal löper.

• Avtalsturlista

  En kollektivavtalad turordningslista med avsteg från lagen om anställningsskydd vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

• Balkongtillägg

  Kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag (semesterlönegaranti).

• Blockad

  En stridsåtgärd som kan ha många former. Det kan innebära att vissa arbetsuppgifter inte får utföras eller att inhyrning av arbetskraft, övertidsarbete eller anställning av vikarier stoppas.

• Bruttonationalprodukten, BNP

  Värdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under till exempel ett år.

• Centralorganisation

  Se huvudorganisation.

• Dagkorrigering

  Statistisk korrigering för skillnader i antalet arbetsdagar mellan olika månader, kvartal eller är beroende på när helgdagarna infaller. Dagkorrigering genomförs för att möjliggöra jämförelse av ekonomiska nyckeltal mellan olika tidsperioder.

• Facken inom industrin

  Samverkan mellan industrins fackliga organisationer. De är LO-förbunden IF Metall, Livs, GS - Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch samt TCO-förbundet Unionen och Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer.

• Fredsplikt

  När ett kollektivavtal är tecknat råder fredsplikt och inga stridsåtgärder får vidtas.

• Förbundsavtal

  Rikstäckande kollektivavtal mellan förbundsparter som till exempel IF Metall och Teknikföretagen.

• Förhandlingsavtal

  Kallas också förhandlingsordningsavtal. Beskriver hur förbundsförhandlingar ska gå till med en tidtabell och regler för till exempel hur varsel ska läggas och vad som sker vid medling. Parter med förhandlingsavtal omfattas inte av Medlingsinstitutets medlingsinsatser.

• Förhandlingsordningsavtal

  Se förhandlingsavtal.

• Föräldralön

  Löneutfyllnad som enligt kollektivavtal betalas till den som är föräldraledig på grund av barns födelse.

• Generellt påslag

  Kollektivavtalad löneökning som utgår till alla inom avtalsområdet.

• Huvudorganisation

  Kallas också centralorganisation. En organisation där fackförbunden eller arbetsgivarorgansiationer är medlemmar och som ska tillvarata förbundens gemensamma intressen. Huvudorganisationer är till exempel LO, TCO och Saco på arbetstagarsidan och Svenskt Näringsliv på arbetsgivarsidan.

• Hängavtal

  Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation, genom vilket arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen.

• Individgaranti

  Garanterad minsta löneökning för den enskilda arbetstagaren.

• Industriavtalet

  Avtal träffat första gången 1997 mellan industrins parter. Innehåller dels samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning, dels industrins förhandlingsavtal. I förhandlingsavtalet ingår bland annat att parterna gemensamt anställer egna medlare, så kallade opartiska ordföranden. Ett nytt industriavtal skrevs 2011, men Pappersindustriarbetareförbundet valde då att ställa sig utanför.

• Industrifacket

  LO-förbund som bildades 1993 genom en sammanslagning av Fabriksarbetareförbundet och Beklädnadsarbetareförbundet. Förbundet slogs samman med Metall 2006 och bildade IF Metall.

• Inflationsmål

  Riksbankens räntepolitik har som mål att hålla inflationen på 2 procent (med ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet).

• Jämställdhetspott

  I kollektivavtal en särskild avtalad pott som ska användas för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män.

• Kollektivavtal

  Ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Avtalet reglerar anställningsvillkor för arbetstagare, eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

• Konjunkturinstitutet, KI

  En statlig myndighet som bland mycket annat har till uppgift att en gång om året publicera en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.

• Konjunkturlönestatistik

  En statistik som varje månad visar löneökningar i procent. Medlingsinstitutet ansvarar för statistiken som samlas in av Statistiska centralbyrån, SCB.

• Konsumentprisindex, KPI

  Ett måt på prisökningstakten eller med andra ord inflationen.

• Kvinnopott

  I kollektivavtal en bestämd löneökning som styrs till kvinnor. Kan ibland kallas jämställdhetspott.

• Labour cost index, LCI

  Ett mått på arbetskraftskostnaden per timme som ska beräknas på samma sätt i alla EU:s medlemsländer och sammanställas av Eurostat, EU:s statistikorgan. För närvarande varierar beräkningsmetoderna mellan länderna.

• LAS

  Lagen om anställningsskydd. Läs mer om las under fliken om kollektivavtal och arbetsrätt.

• Lockout

  Stridsåtgärd där arbetsgivaren stänger ute de anställda från arbetsplatsen utan lön.

• Lokal lönepott

  Löneökning som bestäms i förbundsförhandlingar och sedan fördelas av arbetsgivare och lokala fackliga organisationer.

• Låglönesatsning

  I förbundsavtal bestämt utrymme för de lägst avlönade.

• Lägstlön

  Den lägsta lön som är tillåten enligt kollektivavtalet.

• Lönebildning

  Hela den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.

• Löneglidning

  Höjning av löner utöver den nivå som kollektivavtalet ger.

• Lönespridning

  Skillnaden mellan högsta och lägsta lön.

• Lönestrukturstatistik

  Statistik som visar löneläget för hela ekonomin och enskilda yrken en gång om året. Medlingsinstitutet ansvarar för statistiken, men den samlas in av Statistiska centralbyrån.

• Löneutrymme

  Ekonomiskt utrymme för löneökningar. Oftast har arbetsmarknadens parter olika uppfattningar om hur stort detta är. Definieras ibland som summan av inflation och produktivitetsutveckling.

• MBL

  Medbestämmandelagen. Läs mer under fliken om kollektivavtal och anställningsskydd.

• Medling

  Försök att ena parter och få dem att teckna kollektivavtal med stöd av medlare. Läs mer om reglerna om medling.

• Minimilön

  Se lägstlön.

• Nationalräkenskaperna

• Nominell löneökning

  Hur mycket lönerna har ökat utan hänsyn tagen till inflationen.

• OECD

  Organisation for Economic Cooperation and Development, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation med i dag 34 medlemsländer.

• Olovlig stridsåtgärd

  Stridsåtgärd som vidtas trots att det finns ett gällande kollektivavtal och fredsplikt råder. Kallas ibland för vild strejk.

• Omställningasavtal

  Kollektivavtal om insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar.

• Opo

  Opartisk ordförande. Medlare inom ramen för Industriavtalet.

• Parter

  Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer, alltså fackföreningarna.

• Produktivitet

  Hur mycket som produceras i förhållande till de resurser som sätts in, oftast mäts produktiviteten i produktion per arbetad timme.

• Prolongering

  Förlängning av avtal.

• Reallöneökning

  Hur mycket lönerna ökat sedan inflationen räknats bort.

• Relativlöneförändring

  Förändring av lönen för en viss grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

• Retroaktiv lön

  Den nya avtalade lönenivån gäller bakåt i tiden från den tidpunkt då det gamla kollektivavtalet löpte ut.

• Semidispositiv lagstifning

  Den del av lagstiftningen som parterna kan göra avsteg från genom kollektivavtal.

• Sifferlösa avtal

  Avtal där parterna inte angett storleken på löneutrymmet eller de individuella löneökningarna. Detta avgörs lokalt.

• Sjuklön

  Den ersättning enlig lag eller avtal som arbetsgivaren betalar vid sjukdom till de anställda.

• Standardvägning

  Korrigering av lönestatistik för vissa lönepåverkande faktorer, till exempel yrke, utbildning och ålder.

• Statistikavtal

  Avtal om gemensam lönestatistik.

• Statistiska centralbyrån, SCB

  Den centrala myndigheten för Sveriges officiella statistik.

• Strandning

  När förhandlingarna avbryts för att parterna anser att det inte går att komma överens.

• Stupstock

  Tvingande bestämmelse i centralt avtal som träder i kraft om de lokala parterna inte kan komma överens.

• Sympatiåtgärd

  Stridsåtgärd för att stödja en part i en konflikt på ett annat avtalsområde än det egna. Sympatiåtgärder kan vidtas även om det råder fredsplikt.

• Tidlön

  En fast lön som är oberoende av hur många enheter personen producerar. Motsatsen är ackordslön.

• Tillsvidareanställning

  I dagligt tal fast anställning.

• Varsel om stridsåtgärd

  Meddelande om stridsåtgärd. Ska lämnas till motparten och till Medlingsinstitutet senast sju arbetsdagar innan konflikt bryter ut.

• Vild strejk

  Olovlig strejk som inte utlösts av facket och som äger rum under fredsplikt.