Beskriving av variabler och metoder

Förtjänst. De löneökningstal som anges avser procentuell förändring från motsvarande period föregående år.

Använda förtjänstmått:

För arbetare i privat sektor: genomsnittlig timlön inklusive övertidstillägg (lön för arbetad tid)

För tjänstemän i privat sektor: genomsnittlig månadslön inklusive rörliga tillägg.

För staten: genomsnittlig månadslön inklusive fasta och rörliga tillägg.

För kommunal sektor: överenskommen fast månadslön.

Uppgifter om "avtal" och restpost finns med i tabellerna t.o.m. publiceringen i mars 2004, dvs t.o.m. statistiken för 2003.
Avtal. I tabeller och diagram redovisas beräknade avtalsmässiga löneökningar för olika näringsgrenar och för arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor.
Det finns flera skäl till att det blivit allt svårare att göra en korrekt uppdelning av den totala löneutvecklingen på "avtal" respektive "restpost". Ett sådant skäl är den utveckling mot en mer lokal lönebildning som pågår inom många områden. De i tabellerna angivna värdena på "avtal" är till följd av detta en blandning av i förbundsavtalen avtalade löneökningar i mer traditionell mening, olika stupstocksregler samt lägstutrymmen/lägsthöjningar. På många områden finns inget centralt angivet utrymme, s.k. sifferlösa avtal.

Vidare bör man vara medveten om att de avtalsmässiga höjningarna kan utges vid olika tidpunkter för olika områden. Det bör också noteras att de redovisade avtalshöjningarna respektive månad för vissa områden kan avse årets lön, för andra områden förra årets höjning beroende på tidpunkten för lönerevisionen.

Termen "restpost". Skillnaden mellan uppmätt löneökning och avtalsmässig ökning benämns här restpost. Vi har valt detta neutrala begrepp i stället för det mer traditionella "löneglidning" för att poängtera att denna variabel fått ett nytt innehåll i och med att avtalskonstruktionerna förändrats. Nu innehåller restposten till exempel lokal lönebildning - alltså lönehöjningar efter lokala avtalsuppgörelser -, löneglidning i den mer traditionella betydelsen - dvs lönehöjningar utöver avtalet - samt strukturella effekter orsakade av olika sammansättning i mätpopulationerna. Ibland kan restposten vara negativ. Det gäller främst i samband med utdragna lokala förhandlingar.

Stupstock. En stupstock i ett förbundsavtal anger vad som gäller när de lokala parterna inte kan enas om löneutrymmets storlek och/eller fördelning. Värdet av stupstocken har använts som mått på avtalsmässig löneökning ("avtal") i sammanställningarna.

Lägstutrymme. Ett lägstutrymme är det lägsta löneutrymme som de lokala parterna har att fördela i de lokala förhandlingarna. Lägstutrymmet har h 0r använts som mått på avtalsmässig löneökning ("avtal") i sammanställningarna.

Sifferlösa avtal. En del avtalsuppgörelser har inga centralt fastställda höjningar utan innehåller endast regler för förhandlingsordning. Värdet av avtalet bestäms i lokala förhandlingar eller i samtal chef-medarbetare. Inom sådana områden har de avtalsmässiga höjningarna inte kunnat beräknas, utan har lagts in som noll procent i sammanställningarna.
De sammanvägningar av avtalshöjningar för olika områden som gjorts för att erhålla ett genomsnittsvärde per näringsgren i statistiken bör tolkas med stor försiktighet. Ett sådant genomsnittsvärde i statistiken kan till exempel bestå av ett avtal med centralt fastställda lönehöjningar och ett eller flera sifferlösa avtal, genomsnittvärdet dras då ner. Dessutom är det ofta svårt att koppla ihop avtalsområde och näringsgren.

Viktsystem. För att räkna samman månadsstatistikens olika delar och de avtalsmässiga löneökningarna till bl.a. totaler för hela ekonomin används vikter baserade på lönesummor för olika sektorer. Ett nytt viktsystem infördes fr.o.m. publiceringen i augusti 2003. Det tillämpas på uppgifterna från år 2000 och framåt. Detta baseras till stor del på uppgifter från den kortperiodiska lönestatistiken. För att erhålla lönesummevikterna har dessutom kompletterande information samt vissa modellantaganden använts. Vikter tas fram för samtliga månader och vid sammanställningen av lönestatistiken används ett årsgenomsnitt.

Kompletteras. De ursprungliga talen för löneutveckling har i möjligaste mån korrigerats för sådana avtalsmässiga förändringar som inte ger utslag i statistiken. Det kan till exempel röra sig om förändringar i antalet semesterdagar eller, för månadsavlönade, arbetstidsförkortningar som inte påverkar månadslönen. Från och med 2001 har, till följd av bristande information om det lokala utfallet, inga sådana korrigeringar gjorts.