Om kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal om anställningsvillkor mellan en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och en facklig organisation. Det kan också reglera andra förhållanden mellan arbetsgivare och anställda.

Det är frivilligt för arbetsgivare att teckna kollektivavtal. En arbetstagarorganisation kan dock vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal.

Det tecknas dels centrala kollektivavtal på förbundsnivå men också lokala avtal för ett företag eller en arbetsplats. Innehållet i de centrala avtalen styr och ger ramarna för innehållet i de lokala avtalen.

Varje kollektivavtal är ett resultat av förhandling och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, sjukdom, semester, övrig ledighet och arbetstid samt försäkringsskydd.

Det finns cirka 670 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet, staten som inom kommuner och landsting. Dessa avtal omfattar ungefär 3,6 miljoner anställda. Det är fler än antalet medlemmar i arbetstagarorganisationerna, vilket beror på att en kollektivavtalsbunden arbetsgivare måste tillämpa avtalet även på anställda som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen.

En arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation kan teckna ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation. Det innebär att arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen är överens om att följa ett befintligt kollektivavtal.

Parter som är bundna av kollektivavtal omfattas av fredsplikt. Det innebär att parterna inte får vidta eller delta i stridsåtgärder som lockout, strejk, blockad eller bojkott så länge avtalet löper. Sympatiåtgärder för att stödja en annan arbetstagarorganisation kan dock vara tillåtna.