Den svenska arbetsmarknadsmodellen

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att lagstiftning verkar tillsammans med kollektivavtal. Lagstiftningen lägger fast ramarna men är semidispositiv i stora delar, vilket innebär att arbetsmarknadens parter kan träffa kollektivavtal med ett annat innehåll.

Det svenska arbetsrättsliga systemet har gemensamma drag med motsvarande system i de övriga nordiska länderna, men skiljer sig från vad som gäller i övriga EU-länder. Skillnaden har att göra med den starka ställning som organisationerna för arbetsmarknadens parter traditionellt har i Norden.

Omkring 70 procent av arbetstagarna i Sverige är organiserade i arbetstagarorganisationer och närmare 90 procent av alla anställda finns hos arbetsgivare anslutna till en arbetsgivarorganisation. Anslutningsgraden ger legitimitet till träffade kollektivavtal.

En kollektivavtalsbunden arbetsgivare måste tillämpa avtalet även på anställda som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. För över 90 procent av arbetstagarna regleras löner och allmänna anställningsvillkor av kollektivavtal.

Reglering genom kollektivavtal

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och dess organisationer regleras av ett flertal lagar som innehåller ett slags grundskydd för de anställda. Arbetsmarknadens parter kan i stor utsträckning göra avsteg från lagstiftningen genom kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det finns inte någon lagstiftning om minimilöner i Sverige, det är arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen. För medling i arbetstvister finns Medlingsinstitutet, som ska verka för en väl fungerande lönebildning. Det finns cirka 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.

Vid en internationell jämförelse är konflikterna på arbetsmarknaden i Sverige få, oavsett om bedömningen grundas på antalet varsel, utbrutna stridsåtgärder eller förlorade arbetsdagar.