Frågor och svar

Vanliga frågor om “Medling

  • Vad medlar ni om?

    Medlingsinstitutets medlare medlar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation i deras förhandlingar om nytt kollektivavtal.

  • Varför utses medlare?

    Den vanligaste orsaken är att facket har lagt ett varsel om till exempel strejk eller övertidsblockad. När ett varsel har lagts utses alltid medlare. I ungefär var tredje medling utses medlare efter en gemensam begäran från parterna utan att något varsel har lagts.

    Medlare kan förordnas av Medlingsinstitutet även på ett fast medlingsuppdrag. De fasta medlingsuppdragen avser lokala tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Tvisten gäller krav på att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal.

    År 2015 finns det fyra sådana fasta medlare i Sverige.

  • Hur många medlare finns det?

    Medlingsinstitutet har inga anställda medlare för medling av förbundsavtal. De får sina uppdrag från gång till gång. Sedan år 2007 har 44 personer haft medlingsuppdrag.

    

  • Ibland verkar parterna utse egna medlare, varför?

    Vissa parter har tecknat avtal om förhandlingsordning som innehåller bestämmelser om att de utser (och avlönar) sina egna medlare. Det finns 15 sådana avtal registrerade hos Medlingsinstitutet. Det största enskilda avtalet gäller industrin, det så kallade Industriavtalet.

  • Vad har medlarna för bakgrund?

    En vanlig bakgrund är som förhandlare med lång erfarenhet antingen från ett fackförbund eller från en arbetsgivarorganisation, en annan grupp är före detta politiker och ämbetsmän.

  • Vem betalar medlarna?

    Medlingsinstitutet betalar medlarnas arvode från sitt statliga anslag. Det är alltså skattepengar som finansierar verksamheten.

  • Vem utser medlarna?

    Medlingsinstitutets generaldirektör gör det. Det vanliga är att två personer utses för varje medling, i enstaka fall tre.