Frågor och svar

Vanliga frågor om “Kollektivavtal

  • Vad är ett kollektivavtal?

    Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare.

    För fackföreningar är det vanligen ett centralt mål att få så många arbetsgivare som möjligt att ingå kollektivavtal. På så sätt anger man en lägstanivå för de anställdas löner, förmåner, anställningsvillkor, etc. När många arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det förhindra lönedumpning, det vill säga att löntagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lägre och lägre löner eller sämre och sämre arbetsvillkor.

  • Vad händer när ett avtal löper ut?

    Parterna strävar efter att ha förhandlat fram ett nytt avtal när det gamla löper ut. Om inte det lyckas brukar avtalet förlängas så att lön och andra villkor förblir desamma tills fack och arbetsgivare nått ett nytt avtal.

  • Vad är ett hängavtal?

    Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att för den skull vara medlem i arbetsgivarorganisationen.

Vanliga frågor om “Medling

  • Vad medlar ni om?

    Medlingsinstitutets medlare medlar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation i deras förhandlingar om nytt kollektivavtal.

  • Varför utses medlare?

    Den vanligaste orsaken är att facket har lagt ett varsel om till exempel strejk eller övertidsblockad. När ett varsel har lagts utses alltid medlare. I ungefär var tredje medling utses medlare efter en gemensam begäran från parterna utan att något varsel har lagts.

    Medlare kan förordnas av Medlingsinstitutet även på ett fast medlingsuppdrag. De fasta medlingsuppdragen avser lokala tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Tvisten gäller krav på att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal.

    År 2015 finns det fyra sådana fasta medlare i Sverige.

  • Hur många medlare finns det?

    Medlingsinstitutet har inga anställda medlare för medling av förbundsavtal. De får sina uppdrag från gång till gång. Sedan år 2007 har 44 personer haft medlingsuppdrag.

    

Vanliga frågor om “Statistik

  • Reallönefråga

    Reallön är skillnaden mellan löneutveckling och inflation - alltså ett mått på hur mycket av löneökningen som blir kvar i plånboken sedan man räknat bort inflationen.

  • Vad är det för skillnad på genomsnittslön och medianlön?

    Medianen betyder att det är lika många som tjänar mer än detta värde än som tjänar mindre.

    Genomsnittet (eller medelvärdet) är summan av månadslönerna i respektive grupp delat med antalet personer i gruppen.

  • Vad är det för skillnad på grundlön och månadslön i statistiken?

    Grundlönen utgörs av den fasta månadslönen plus fasta tillägg eller tim-, dag- eller veckolön för månaden för timanställda. Månadslönen innehåller också rörliga tillägg. Både grundlön och månadslön räknas i statistiken upp till heltid.

Vanliga frågor om “Varsel och konflikt

  • Hur långt i förväg måste man varsla om stridsåtgärder?

    Ett varsel måste lämnas sju arbetsdagar i förväg och kan tidigast verkställas den sjunde arbetsdagen vid samma tid som det lämnats in.

  • När blir en konflikt samhällsfarlig?

    Det finns ingen särskild lagstiftning om tillåtligheten av samhällsfarliga konflikter. I stället har arbetsmarknadens parter genom huvudavtal reglerat frågor om samhällsfarliga konflikter. Det finns ett huvudavtal med sådana regler för privat sektor, ett för kommun- och landstingssektorn och ett för staten. På respektive område ska ytterst en särskild nämnd tillsättas för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig.

  • När kan man varsla om stridsåtgärder?

    Facket kan varsla om konflikt, som till exempel strejk eller blockad av övertidsarbete eller nyanställningar, när det inte finns något gällande kollektivavtal. Detsamma gäller för arbetsgivarnas stridsåtgärd, lockout. Under avtalsperioderna råder fredsplikt.