Mer om konjunkturlönestatistiken
I konjunkturlönestatistiken mäts löneförändringar månadsvis, från en månad till motsvarande månad året efter. Statistiken publiceras två månader efter mätmånadens slut.
Syftet med konjunkturlönestatistiken är att beskriva utvecklingen av löner som underlag för konjunkturanalyser och konjunkturprognoser, för hela samhällsekonomin och för olika sektorer.
Ur branschens perspektiv
Utvecklingen av lönenivån visas ur branschens eller näringsgrenens perspektiv, dvs strukturella förändringar påverkar utfallet. Med strukturella förändringar menas t ex förändringar i sammansättningen av de företag som lämnar uppgifter.
Summariska uppgifter
Konjunkturlönestatistiken (utom för staten) bygger på summariska uppgifter. De undersökta företagen inom privat sektor rapporterar in summan av utbetald lön för arbetare respektive summan av överenskomna månadslöner för tjänstemän.
För att beräkna ett genomsnittligt mått på timlön divideras lönesummorna för arbetare med antalet arbetade timmar. För månadsavlönade divideras summan av de överenskomna månadslönerna med antalet personer omräknat till heltidsanställda.
Konjunkturlönestatistiken är uppdelad på fem områden:
- arbetare privat sektor
- tjänstemän privat sektor
- kommuner
- landsting
- stat
De olika undersökningarna använder olika lönemått:
- För arbetare i privat sektor redovisas timlön, exklusive och inklusive övertidstillägg.
- För tjänstemän i privat sektor redovisas genomsnittlig månadslön, exklusive och inklusive rörliga tillägg mm.
- För anställda i kommuner och landsting mäts endast överenskommen fast månadslön.
- För statligt anställda redovisas genomsnittlig månadslön inklusive fasta och rörliga tillägg. Statistiken för staten bygger på individuppgifter och är alltså, i motsats till de övriga, inte summarisk.
Urvalsundersökning för den privata sektorn
För privat sektor görs en urvalsundersökning. År 2008 undersöks 7 775 företag. Samtliga företag med mer än 200 anställda ingår i undersökningen.
För kommuner och landsting ingår så gott som all personal i undersökningen.
Detta gäller även statlig sektor.
Jämför förändringstalen, inte lönenivån
Eftersom lönebegreppen skiljer sig åt i konjunkturlönestatistikens olika delar är uppgifterna om lönens nivå inte jämförbara. I stället bör förändringstalen, alltså förändringar i procent, användas.
Medlingsinstitutet publicerar
Medlingsinstitutet gör sammanvägningar av dessa förändringstal till löneökningar för olika sektorer och för hela ekonomin. Tabeller och diagram över löneökningar totalt och för några huvudsektorer publiceras regelbundet (tio gånger per år) på Medlingsinstitutets hemsida.
Att förändringstal vägs samman - och inte nivåer - medför att förskjutningar mellan andelen arbetare och andelen tjänstemän och i näringsgrenarnas inbördes storlek inte får genomslag i de sammanvägda löneförändringarna.
Kompletteras med retroaktiva utbetalningar
Konjunkturlönestatistiken, som publiceras ca två månader efter mätmånaden, kompletteras under ett år successivt med retroaktiva löneutbetalningar. Det är viktigt för analysen eftersom de lokala förhandlingarna ofta drar ut på tiden. Samtidigt som de första uppgifterna för t ex mars 2008 publiceras blir uppgifterna för mars 2007 definitiva.
Engångsbelopp inkluderas
Innan förändringstalen vägs ihop kompletteras de av Medlingsinstitutet, i möjligaste mån, med sådana löneförändringar som inte ger utslag i statistiken, t ex arbetstidsförkortningar som inte påverkar månadslönen och engångsbelopp.